|
|
På den här sidan så vill vi bara kort presentera en kille som vi numera äldre herrar i Moppetankarnas GK håller väldigt högt. För några år sedan var vi ju så imponerade av honom efter hans framgång i Scandinavian Masters med en 31:a plats och spelare som Parnevik och Jarmo Sandelin efter sig i resultatlistorna. Vi beslöt då enhälligt att hedra David med en egen tävling. Resultatet blev David Palm Trophy och är organisationens första Major varje år. Detta för att belöna de spelare som precis som David tränar hårt under vintern. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Vi trodde inte att vi kunde imponeras mer av David, men i samband med att David 2008 kvalade in till SAS Masters ( tidigare Scandinavian Masters ) och där erbjöd sig att spela i Moppetankarnas GK´s matchtröja så beslöt vi att inviga denna sidan.
Här ska vi försöka samla smått och gott såsom bilder och artiklar.
|
|
- en skildring av Marcus Eklund
Hösten 2000 i samband av lanseringen av Moppetankarnas GK skulle vi, ett gäng på 5 killar, åka ner till Spanien och spela golf. Några av oss hade fyllt 30 och andra inte. Det var i Oktober och bussen skulle gå ifrån dåvarande Shell Ullevi. Det var isande kallt när jag utanför bussen såg chauffören Tony kasta in min bag med min TumbaLine Striker, en driver som jag trodde skulle ta mig snabbt ner i handicap. Tyvärr blev det inte så och jag tror att det har att göra med hur min bag landade inne i den fullpackade bussen.Jag hamnade på sätet bredvid Abbe och redan då insåg jag att den här resan kommer att inte bli någon annan lik. Carlén hamnade ensam på sätet bredvid plus att han prompt skulle ha sina underben på min plats. Jag som kanske hade minst plats av alla på bussen fick tampas med 2 håriga vader från Carlén. På större delen av resan ner till färjelägret tisslades och tasslades det om en ung kille vid namn David Palm: -"Han slår långt som fan", -"Han driver greenerna på par 4 hålen" eller -"Han slår över trädtopparna på rangen"var några fraser som hördes. Jag visste inte vad jag skulle tro, men bilden jag målade upp inombords av David var: en hormonstinn tyken mopedåkande 15-åring i målbrottet och med finnar i hela ansiktet.
Väl ombord på färjan såg jag Carlén stå och prata med 2 killar precis vid utgången, jag hälsa snabbt på min väg till toaletten. Väl tillbaka till drinkbordet fick jag höra av Carlén att det var David han pratat med. Nya berättelser ur dennes liv gick runt bordet och det var som att sitta på lekis igen och lyssna på när fröken läste högt ur "Bröderna Lejonhjärta". När färjan lade till i Tyskland och vi väntade på att få gå ner i bussen igen så fick jag stå bredvid Carlén när han pratade med David igen. Plötsligt kände jag att nu var jag den killen som kunde berätta om David, nu hade jag ju både skakat hans hand och sagt hej till honom. Nu var även vi kompisar. På den här resan var vi 5 moppetankar så vi var tvungna att dela upp oss i 2 bollar och jag tror att det var 3 dagen som jag skulle gå med Carlén, han hade sett till så att vi skulle gå med David Palm och Oskar Holm. Som Ni säkert förstår så minns jag nästan ingenting av den rundan förutom ett hål där det inträffade. Det var soligt, vi 4 står på tee som är belägen högt. Par 4. Svag dogleg vänster; Palm skjuter men jag ser den aldrig landa. Jag petar mig fram till green och kanske ligger där på 5 då Palms boll återfinnes på greenkant vänster lite lite kort flagg. Nu hade jag också nåt att berätta om när jag kom hem.
Men det goa med David är ändå inte att han är en duktig golfare som slår långt, man gillar honom skarpt för den killen han är. Ödmjuk, trevlig och mån om andra.
|
